Så kallas den svenska förskolemodellen av OCED, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development) är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi, främst i de 34 medlemsländerna.
Svensk förskola är i dag en del av nästan alla barns barndom. 95 procent av tre- till femåringarna är inskrivna i förskolan. Hur har då den svenska förskolemodellens pedagogiska och samhälleliga uppdrag växt fram? Birgitta Hammarström Lewenhagen, universitetslektor vid Stockholms universitet, har i sin doktorsavhandling Den unika möjligheten – en studie om den svenska förskolemodellen 1968-1998, följt den samhällsdebatt som förts om förskolans uppdrag och innehåll.
Läs mer om detta i en artikel från Skolledaren nr.9/14 där Hammarström Lewenhagen menar att förskollärarkåren och deras fackliga företrädare i sin kamp för pedagogiskt erkännande möjligen har idealiserat förskolans pedagogik – som motpol till vad man uppfattat som "skolans förmedlingspedagogik" – men utan att man tagit sig an en professionell didaktisk diskussion.
tisdag 27 januari 2015
lördag 24 januari 2015
Förskollärarnas identitet stärks av vetenskapligt förhållningsätt
Förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots det sammankopplar sällan förskollärarna sin egen yrkesidentitet med ett vetenskapligt förhållningssätt eller teoretisk kunskap. Istället betonas förskollärares personliga egenskaper och förskollärarna menar att yrkeskunnandet utvecklas genom praktiska erfarenheter.
Läs mer om förskollärarens yrkesspecifika kompetenser i uppsatsen professionell identitet.
Skolverket har samlat aktuell forskning för förskolan och pedagogisk omsorg på sin webbplats.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)